Vad är det som driver oss?

Jag har kommit till insikt att  vi skyttar måste vara tokiga! Eller nåt fel måste det ju vara på oss som åker till banan efter skolan eller jobbet,  flera dagar i veckan för att träna i flera timmar. Jag har det ganska bra som bara har ca 7 minuter till banan, men jag vet många som åker upp till en timme för att komma till sin banan…  Har tänkt ganska mycket på vad är det som driver alla att fortsätta. Varför åker vi ut i ur och skur, mil efter mil för att skjuta? Har i alla olika drivkrafter eller har vi en gemensam?

Ett par saker har jag i alla fall kommit på, det som driver mig är att jag får göra det som är det roligaste jag vet, hela tiden! :D Och ni som håller på med luftskytte har det väldigt bra, ni slipper stå där i spö regn och skjuta :)

Vad är det som driver dig? Skriv gärna och berätta! :)

En jävel på raggmunk!

För er som inte känner mig så bra, kan jag tala om att jag är en sån som föredrar att hålla mig så långt ifrån köket som möjligt. Låter med glädje andra som är betydligt duktigare och som tycker att det är kul att laga mat, ta över den biten. Nu kanske ni tycker att jag är lat som inte vill försöka lära mig laga mat, men så är inte fallet. Tro mig jag har försökt! Och varje gång tycks det gå snett på nåt vis… Saker bränns fast i stekpannan och äggen blir hårdkokta när dom ska vara lösa…

Jag är dock barnsligt förtjust i raggmunk, så för ett tag sen så gav jag mig på utmaningen. Och döm om min förvåning när inget gick snett under själva tillagningsprocessen, dessutom smakade dom bra! Trodde att detta måste vara ett riktigt break through i min relation med köket, så jag började återigen laga lite andra saker. Men det visade sig än en gång att det inte var så lyckat… Saker brändes fast i stekpannan och äggen blev hårdkokta när dom ska vara lösa… Så jag ska nog hålla mig ifrån köket… Men jag säga detta utan att skryta; jag är en jävel på att göra raggmunk! :)

En dag i skärgårn’

Spenderade  en dag i Stockholms skärgård igår. Fantastiskt trevligt! Super god  mat, väder och framför allt gott sällskap! :D Det var skönt att bryta av lite i vardagen med något som jag vanligtvis inte gör. Har aldrig åkt båt genom alla kobbar och skär och verkligen njutit av utsikten. Jag förstår verkligen Josse och alla ni andra som tycker om att sega!  En av de roligaste sakerna var ju definitivt att få vara kapten och styra ”skeppet” :D Åker jag ut igen, så får jag nog försöka lära mig vad styrbord och babord är.. :P För tillfället så kan det nästan betyda vad som helst… :P Haha ;)

Skepp å hoj! ;)

Vad gör man en söndag??

Det var länge sen som jag kände att jag har tråkigt! Vet inte vad denna plötsliga tristess beror på, men jag har ingen aning om vad jag ska hitta på… Klubbens hemsida är uppdaterad, rummet städat och allting annat smått som ofta bara ligger är fixat och klart. Så vad gör man en söndag?? Är det någon som har nåt förslag?? Funderar på att gå ut och springa en stund för att bli av med lite av den överskottsenergi som jag verkar ha… Förhoppningsvis kanske jag får in en ny fräsch energi inför nästa vecka :)

Bilder från Sports Camp

Jag var som sagt på snabbesök på Stadium Sports Camp igår.
Jag bifogar länken till

Bildgalleriet.

En snabb summering över vad som hände:
1. Skyttepass i skjuthallen. Jonas och Lars visar deltagarna grunderna innan de får börja skjuta.
1_visa_luft

2. Deltagarna tränar luftpistol. Instruktörerna instruerar varje deltagare så de får in rätta skjuttekniken.
Skyttepass

3. Passet avslutas med att deltagarna får skjuta en tävling som går ut på att de ska skjuta så bra de kan på en tavla och därefter skjuta en tavla till och då komma så nära poängen de fick på föregående tavla. Tre deltagare uppnådde detta mål (plusminus noll) och fick skjuta särskjutning om vem som skulle vinna. Jag imponerades av samtliga deltagares resultat och engagemang. Efter bara två timmars skjutpass hade samtliga fått in samlingen inom det svarta området på tavlan. Alla tyckte också det var jätteroligt att skjuta. Mycket skoj och mycket imponerande!
Finalskjutning
Resultatlista

4. I väntan på middag besöker ledarna Activity Town där det bland annat finns en skjutstation där alla deltagare får chansen att prova på luftpistol och luftgevär. Man skjuter med en anordning som kallas för S.C.A.T, dvs en dator läser av var man är på tavlan och känner av var skottet hamnar på tavlan. Man skjuter alltså inga riktiga skott.
AT

Jag lyckades skjuta en 10.7 på mitt första skott. Fick till slut ihop en 44 poängare och kunde skriva upp mig på dagens bästa-lista.
Tiasjua
Resultat

Vi tillverkade därefter egna knappar med olika Sports Camp-teman.
Knappar

5. Vi samlades utanför matsalen där det informerades lite om kvällens aktivitet som är ett avslutande disco för alla 1200 (!) deltagare.
Lunch

6. Efter middagen skulle Josefine på ett ledarmöte. Jag passade då på att hänga med Jonas och Lars som skulle visa ett gäng Ukrainska innebandyledare hur man skjuter luftpistol och luftgevär. Även om många egentligen var gamla nog för ståendeskytte så fick de sitta ner eftersom det var första gången för flertalet.
Innebandyledare

7. Efter skyttepasset gick vi till deltagarnas logi. Utanför hade det dukats upp med chips och läsk och bergsprängaren spelade musik på högsta volym. Där informerades det lite till om kvällens disco. Därefter försvann alla som vinden.
Logi

8. Jag tog en gruppbild på ledarna och en deltagare som ännu inte hade hunnit springa iväg till kvällens disco. Därefter var det dags för mig att åka hem. Dagen gick allt för fort, men så är det när man roligt. Don´t stop rocking! Stadium Sports Camp- hur kul som helst!
Gruppbild

Ungdomar, skytte och kanoter

För skånska ungdomsskyttar finns det finns det få tillfällen på året som är viktigare än lägerveckan i Immeln. Här blandas stödskyttar med ställningsskyttar i alla åldrar. Dagarna fylls inte bara med skytte utan även bad, lek och galna upptåg. För alla, även de som inte suttit i en kanot tidigare, blir paddlarna en del av vardagen och hopptornen på stranden känns lägre och lägre för varje dag.

Tre gånger om dagen ringer den stora klockan utanför huset och då är det matdags. En del skulle nog hellre betrakta det som en sovklocka men Skalman är inte här och då är det äta som gäller. Tre kockar är inte för många utan det som bjuds smakar smask…

Alla skjuter minst ett pass om dagen. Som uppvärmning inför skjutpasset promenerar skyttarna genom skogen på slingrande stigar och ”icke-stigar”. Vägen är utmärkt med snitslar som är i princip omöjliga att upptäcka om man saknar falkögon. Första dagen lurade ledarna glatt skyttarna på villovägar för inte ens de kunde hitta rätt.

På tal om ledare så försöker alla framstå som seriösa och ambitiösa. Detta innebär att ledarnas klocka ringer en timme före frukost varje morgon. Då väntar löpning och eventuellt en simtur i den intilliggande sjön. Första dagen snörade fyra ledare på sig joggingskorna och dag nummer två hade antalet halverats. Hur många syns i skogen morgonen dag tre?! Den som lever får se…

Blåmärken och skrapsår kommer att finnas kvar som minne även efter lägertidens slut…glada och soliga minnen!

En dag på Stadium sports camp

Josefine som är med och arrangerar skyttet på Stadium sports camp bjuder varje vecka in en stjärna som barnen har möjlighet att grilla för en dag. Denna vecka var det som sagt min tur :) Vi gjorde allt möjligt kul, som att skjuta pilbåge, pistol och gå på en expedition. För att det inte ska bli så enformigt med skytte hela tiden, så gjorde de vissa utbyten med andra idrotter. Våra skyttar höll på med friidrott ena förmiddagen, för att sedan spela rullstolsruggby den nästa. Dom var verkligen superduktiga på allt, och jag är verkligen imponerad på hur bra dom sammarbetade trots att dom bara känt varandra i ett par dagar!

Barn är verkligen så härliga, för att dom är så flexibla och ärliga med vad dom tycker och tänker, så man kan lugnt säga att jag fick alla möjliga frågor under dagen! Men det är verkligen superkul att vara där :) och jag kan verkligen förstå att vissa ledare återkommer varje år :) Jag skulle dock aldrig klara av att vara där i 4 veckor i sträck som vissa ledare är… Dom är verkligen beundransvärda!

Det är dock lite tråkigt att våra sektionsledamöter inte har varit på besök under alla dessa år som Stadium sports camp har arrangerats. Det finns så otroligt mycket att hämta där. Både för en ny rekrytering men också kunskap och erfarenhet från ledare från de andra idrotterna som finns på plats.

Jag vet att dom har återigen en fullspäckad dag, men själv så har jag semester och tillbringar den förtillfället i härliga skåneland :) Jag kände att trots att jag bara var på Stadium i 1½ dag så var det välbehövligt med lite semester!! ;)

Tack Josse för att jag fick möjligheten att få ha en superkul dag med er!! :D

Stjärnor och hemlängtan

Sedan sist har vi bytt barn. Denna vecka har vi 19 barn. Vi har haft stjärnbesök som har varit mycket lyckade. Vendela Sörensson, Mikaela Wennerlöf var förra veckan och idag är Therese Lundkvist på besök. De är här en dag, skriver lite autografer, blir intervjuade av våra barn och tipsar barnen om hur man kan bli bra skyttar.

Denna vecka är lite tuffare än förra. Dels så börjar vi gå på våra minusreserver när det gäller sömn. Sist i säng är framåt klockan ett och först upp på morgonen är vid halv 7. Den här veckan har vi också barn med hemlängtan. Det innebär att det blir lite extra pyssel vi läggningen. Det ska ringas hem, tröstas en stund och för att sedan få barnet att sova.

Men vi lever och vi har sjukt roligt!

Svettig skyttehelg

Ingen har väl missat att sommaren har kommit på allvar. Det är varmt, klibbigt och aningen tryckande i värmen. Som gjort för en strand, glass och bad alltså. Jag har dock valt ett annat alternativ denna helgen. Ett par timmars promenad i canvaskläder och underställ ger verkligen skäl för ordet hetta. Det känns nästan som att kroppen smälter bort under de täta och helt andningsfria kläderna.

Trots två vattenstationer längs helgens fältrunda rinner flera liter dricka lätt ner när sista målet äntligen är avklarat. Att vara skärpt nog att bedöma avstånd till skyttemålen är svårt nog när svetten rinner så att kindstödet blir halt att sedan dessutom hålla ordning på olika skjuttider, skjutställningar och två hundar samtidigt blir nästan övermäktigt. Tur att jag hade sinnesnärvaro nog att ta med mig en codriver som fick ta en del av ansvaret.

Dessvärre blev resultat inte alls lika lysande som solens strålar. Trösten är att kunna ägna en hel söndag åt att se andra skyttar svettas medan jag njuter i solen…