Ikväll är det dags för möte igen i ungdomssektionen. Evelina Tällberg som under sista månaderna varit ute i världen är tillbaka. Det ska bli roligt att höra vad hon tycker om ungdomssektionens arbete sedan hon försvann i oktober förra ret.

På dagordningen ikväll ska vi diskutera kungabröllopet och om Helena verkligen har koll på allt. Nästa vecka kommer 20 ungdomar från Svenska Skyttesportförbundet att bilda häck längs kortegevägen. Vi ska spärra av allmänheten från kortegevägen där kronprinsessan och Daniel färdas.

Vi ska också diskutera är den konferens som vi planerar för personal, sektionsstyrelserna och förbundsstyrelserna i höst. Vi har observerat att sektionerna arbetar väldigt olika med barn och ungdomsfrågor. Det är viktigt att samordna denna fråga. De sektioner som inte kommit lika långt kan dra  lärdom av de som kommit längre.

Snart är det dags. Time att sätta på webkamrorna och ha lite möte…

För femte sommaren (tror jag) flyttar jag in på Stadium Sports Camp på midsommardagen. Där ska jag sedan bo 4 veckor och ägna dygnet runt åt vår framtid, skyttebarnen. Till Stadium Sports Camp kommer i sommar nästan 6000 deltagare i åldern 11-14 år. Vi på skyttet har plats för 80 barn och platserna börjar bli fulla.

Fyra veckor… det är 4 av mina 5 veckors semester denna sommar. Frågorna från utomstående haglar om jag verkligen ska vara där även denna sommar. Jajamensan det ska jag. Ni kan kalla mig knäpp! När jag var student var det ett måste för att få ekonomin att gå ihop. Idag har jag ett arbete som är betalt. Varför är jag där? Vad är det som lockar?

Varje sommar kommer det massor barn, att se de växa de här veckorna ger mig så mycket energi för resten av året. Jag kan fortfarande skratta åt händelserna som händer på lägret. Killarna som träffar sina gudinnor på discot. De som blir dissade som man tröstar med en korv med bröd och pucko. Den där lilla tjejen som lyser upp när hon skjuter sitt allra första skott. Eller alla de där busen som bara händer och alla är oskyldiga. Det är också en livsstil. De som en gång har varit på Sveriges idrottsläger som gruppledare återkommer nästa sommar. Konkurrensen är det vill säga stenhård att få komma in som ledare. Tillsammans med barnen har vi en toppensommar tillsammans. Jag är inte beredd att göra något annat på min semester. För hur roligt är det att sitta i lägenheten/husvagnen när regnet öser ner utanför? Nä, då tillbringar jag veckorna på lägret tillsammans med massa barn. Där det händer saker hela tiden. Tillsammans med ledare från 16 sporter. Och vi har roligt… det vill jag lova!

Läs mer på www.stadiumsportscamp.se.
Vi har några platser fortfarande kvar till skyttet, för dig som är mellan 11 och 14 år.

Du vet väl att en del artiklar från tidningen ‘Svensk Skyttesport’ finns att läsa direkt på internet?
Besök http://svensk-skyttesport.se

Passa då också på att svara på månadens webb-fråga:
Känner du att du kan påverka de som bestämmer?

Blev inspirerad av Tessans inlägg om vilket kontaktnät man får med föreningslivet och skytterörelsen så jag måste berätta några av mina historier…

Det händer ofta när man är och reser i Sverige att man besöker små orter som man känner igen namnet på och man ställer frågan varför denna ort är känd. Ganska snart inser man att det finns en bekant skytteförening. Skyttet har gjort att man är ruskigt duktig på Sveriges geografi.

För ett antal år skulle vi skjuta SM i Göteborg. Det var jag och ett gäng äldre grabbar. Vi anlände till Göteborg sent på fredagskvällen och inser när vi kommer till vårt boende att de hade fulbokat vårt boende och av någon anledning tappat bort vårt bokning. Jag ringer min moster som bor i staden och vips så sover jag hemma på hennes soffa och grabbarna ute i hennes förråd. Hon vågade inte riktigt släppa in dem. Haha. Nu var förrådet ett inrett förråd, så det är inte så skumt som det låter. Hon tittade bara lite lustigt på mig när jag kom en fredag kl 22 med 4 grabbar i släptåg som är minst 15 år äldre än mig. Natten efter löste sig vårt sovproblem enkelt på skjutbanan. Självklart fanns det skyttar som tog hand om oss för en natt. Det blev en trevlig grillfest den natten.

När jag tog examen från högskolan var det dags att söka jobb. Jag var ganska säker på att jag inte skulle bo kvar i Stockholm. Att flytta hem till Kisa var inte heller någon ide som slog mig. Jag var/är inte i den fasen av mitt liv ännu. Jag blev erbjuden ett jobb i Värnamo, ett jobb som var mitt drömjobb. Vad visste jag då om Värnamo? Inte var det mycket. Jag hade stannat och ätit pizza där en gång på väg på skytteäventyr. Jag visste att det fanns duktiga skyttar i Värnamo, Kärda och Rydholm. Där slutade mina kunskaper. För mig var det en stad som mest bara låg där på kartan. Idag bor jag i Värnamo. Anledningen till att jag vågade hoppa på tåget var att att jag visste att det fanns aktiva skytteföreningar och att de tog hand om mig. Tack för det! Det blev riktigt lyckat!