Idag fyller min lillasyster så därför är jag hemma hos mamma och pappa i Kisa. Hon tog också examen i veckan så nu är hon fullfjädrad civilingengör. I morse var pappa och jag i Kisa för att handla all mat till alla gäster som kommer i helgen. När man bor 20 mil hemifrån så tycker man att det  är lite spännande att kolla läget i samhället, så det gjorde pappa och jag…

Vår skjutbana i Kisa ligger i de centrala delarna, precis bredvid idrottsplatsen och ett bostadsområde. Där finns både 50 meters bana och 300 meters bana. Jag törs nästan säga att det är en av de mest centralaste skjutbanorna i Sverige.  När vi passerade idrottsplatsen så såg jag massa bilar inne på skjutbanan. Min gamla hemmaförening är inte jättestor så jag blev lite nyfiken på vad som hände där inne idag. Sagt som gjort åkte vi in. Här hade det hänt saker. För några år sedan byggdes det en skjuthall för 50 meters skyttet och nu hade man byggt en skjuthall även för 300 meters skyttarna. Där låg nu gubbarna och sköt 300 meter och hemmabanetävlingen SVD. Jag var imponerad, de hade lyckas ljudisolera skjuthallen så det var inga problem att stå precis strax utanför och prata. Skjutbanan får nog ligga kvar intill bostadsområdet och idrottsplatsen ett tag till.

Föreningen lever vidare utan mig. Jag fick några hintar om att det var längesedan jag var där sköt. Men jag ju tyvärr 20 mil hem till min gamla förening. Men jag har kvar mitt medlemskap. Jag tycker det är viktigt att värna om min ursprungsförening som fick mig att hålla på med min favoritsport skytte.